jag är så trött. det har varit en så lång dag. först matteplugg hemma hos mormor, sedan träffade jag bergström och nathalie. massa kyssar. sen försvann alla andra och det var bara han och jag, och vi myste på tu man hand i flera timmar. blir helt förvånad över hur naturliga vi är med varandra, som om vi alltid känt varann. vi sitter mest där för oss själva och ändå så är det lattjolajban hela tiden med honom. och han tycker om mig, säger han, och han säger det ofta, och han sjunger en melodi om kärlek och jag kan inte låta bli att svara. för jag känner så. tror inte jag någonsin har varit så bekväm med någon såhär fort? kanske är ett tecken. men på vad?
orden kommer inte fram när jag är så trött. jag vill bara sjunka ner i bomullslandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar