jag har varit alldeles för ledsen för att orka uppdatera min blogg. jag har hatat fruktansvärt intensivt den här veckan. men igår, på väg till prinsessandrea, så regnade det, och det var liksom renande och helande på nåt sätt - då slutade jag känna den där äckliga, jag-vill-spy-liknande känslan. vi var oslagbara på vårt sätt, och hur många oattraktiva brudar du än snärjer och hur många pubertala tonårspojkar jag än lindar runt fingret så kommer inte vi att glömma bort det första för det. komma över det, javisst, längesen. men glömma? det tror jag inte.
jag vill bara höja det till en högre nivå, sväva lite ovanför marken med dig en sista gång. inte kärlek, aldrig mer ska det vara kärlek. det ska bara vara du och jag, en flaska bubblande alkohol och film hela natten. vi ska bara prata. jag vill bara prata.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar