jagvillintegåuppjagvillintegåuppjagvillintegåupp.
Men jag vill inte gå ner heller. Dilemma. Och jag har för mycket ångest för att skriva eller sitta ner och fundera just nu. Borde rita, men jag skulle allra helst ta en lätt cykeltur. Så pass lätt att jag bara får lite endorfiner av att röra på mig, inte bränner av mer. Paniken klöser mig i bröstet inifrån, jag har ingenstans att göra av mig själv just nu.
Jag skulle vilja att mamma kom och kramade mig. Som när man var jätteliten, när det räckte med att gå på pottan för att vara en duktig flicka. Nuförtiden måste man jobba hårt för den sortens titel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar