önskedrömmar

jag önskar att jag hade en brevvän, eller någon jag kunde ringa så fort ångestkänslorna blir övermäktiga, någon som förstår vad jag pratar om.

kanske behöver jag bara vända på spegeln

Efter en flaska rosa vin dansar vi tätt intill, ramlar den tomma gatan fram, älskar och kysser varandra. Det slår mig aldrig hur innehållslösa sommarlov är och jag längtar farligt mycket efter Lund, efter trippar, efter tillfällig kärlek, längtan efter billig öl och lägenhetsvisningar. Jag vill leva mitt liv efter en manual men vi är för skeva för instruktionsböcker, vi dansar efter rusmedel och ångestflykter, efter en kväll med
gemensamma vänner. Vårdnadstvister är mer skämt än faktum men jag har vunnit så många gånger om, eller har jag förlorat? Jag vet lika lite som du, och det är skönt.

om vatten var ilska vore jag en dusch

Saktasaktasakta kommer jag ur förlamningen jag kände igår, mina skeva perspektiv fick kontaktlinser och började se vettigt igen. Just nu är jag bara för irriterad.

och jag behöver en superhjälte

Jag dör, jag dör, jag dör. Ord som frossa, hjälplöshet och brist på disciplin går genom skallen på mig nu. Jag vill bara lägga mig ner och tömma magen på innehåll, jag var så dum, jag är så dum, jag låter mig luras av värderingar som inte är mina egna. Jag tappar greppet om och om igen, faller hjälplöst ner i ett svart och tomt hål, panik, kaos, rop på hjälp, idioti, skam...

ååååh babbbel

Jag fattar faktiskt inte.
Är helt ute ur min svältperiod just nu, tror jag.
Jag äter när kroppen säger till att den är hungrig,
jag äter inte om jag är mätt. Jag lyssnar på kroppen helt enkelt.
Men ändå så rasar vikten, helt tokiga mängder just nu.

Kunde gå en hel vecka utan att äta en enda portion mat, bara småsaker som frukt och bär, och så massa kaffe, läsk och energidrycker. Då stod vikten helt stilla. Nu går jag ner typ ett halvt kilo om dagen. Ett halvt kilo till så har jag ett BMI på 18-somethingisch.

Jag kan inte automatiskt tro att jag är helt superfrisk för att jag inte försöker svälta ihjäl mig mera. Jag sitter och skakar just nu, har just ätit middag, så jag vill UT, jag måste ta en cykeltur, måste kompensera. Det är helt stört hur hjärnan fungerar.

Men jag antar att jag har hittat ett sätt som fungerar för mig nu och så länge jag inte har tvånget att svälta... alltså, jag tar ju kompensationstvång hundra gånger om. Jag blir inte lika lättirriterad som jag blir när jag går utan mat, utan jag får frisk luft, bygger muskler, får komma ut ur huset och så vidare. Kompensationstvånget har så många fler fördelar än svälten, det enda som gnager är ju att det är ett tvång!

[makes no sense]

förresten

jag tror, jag tror, jag tror
att den här är bättre, att det här är mer ordning.
att det får bli min asfaltsblomma jag vattnar numera.


jag hittade mjöd i kylen och väntar på att få gå och ta dagens första cigg.

vi kan väl lägga titlarna åt sidan och dua varann

just nu är det dig jag saknar